Evert Taube och Cornelis Vreeswijk representerar två generationer av den svenska visan. Taube gjorde sjömansliv, resor och berättande till en central del av 1900-talets svenska sångskatt. Cornelis tog senare traditionen vidare med ett mer urbant, satiriskt och personligt uttryck.

Porträtten får därför en naturlig dialog på väggen. De är inte bara två folkkära artister, utan två länkar i samma berättartradition – olika temperament, samma förmåga att göra en sång till en hel värld.